Den svenska technoscenen har en stark återväxt och en av producenterna som följer i den första technogenerationens spår är iranskfödde Nima Khak. Hans väl utmejslade ljudbild inspireras mycket av de som gått före samtidigt som Nima har hittat sin egen väg. Hans techno är djup och många gånger mörk utan att bli hård. Nima är killen som snarare låter percussion anas och försvinna i ett långt reverb, än ta stor plats i produktionen. Han är uppvuxen i Åkersberga strax utanför Stockholm och det var även där han musikaliskt formades av MTV.

” – Jag lyssnade på allt jag hörde och det som fick in mig på klubbmusik var en kompis som hade släkt i Holland, han kom hem med en massa house och technoskivor.  Jag kommer ihåg hur jag blev helt tagen av omslagen, de såg helt annorlunda ut och jag hade ingen aning om vad det var för något. Det här var 95 -96 och det var då jag började bli intresserad av elektronisk musik.

Sen hängde jag med på olika spelningar och fester och jag kommer ihåg att vi var på Docklands en gång. Det var en kväll när Cari Lekebusch spelade skivor på det stora golvet och man kunde klättra upp på övervåningen och titta ned på när han spelade och jag förstod inte alls vad det var som hände. Skivspelare och mixer  hur hänger det ihop? Jag blev helt såld av det jag såg.  Dagen efter stack jag till skivaffären Mega för jag tänkte att jag måste ha några skivor och det fanns en massa techno men jag kände inte igen ett namn men så hittade jag till slut en med Cari Lekebusch och en annan som hette Code Red – Stand down (samling med Adam Beyer, Joel Mull och Lekebusch bl.a.). Sen gick jag hem och bara tyckte att allt var helt jävla galet. Det var så det började. ”

Hur kom du igång med ditt eget skapande?

” – Familjen köpte en dator och jag laddade hem en demoversion av Propellerheads program Rebirth och började sitta med det så ofta jag kunde. Problemet var bara att jag hade gratisversionen och den funkade bara i 30 minuter och man kunde inte heller spara något av vad man gjorde men det struntade jag i ha ha. Jag började på en ny låt varje halvtimme och tyckte det var skitkul trots att det inte fanns något värde i och med att låtarna försvann hela tiden. ”

Några år senare flyttade Nima till Norrköping för att plugga och det var där han träffade de som idag är hans vapendragare, Lars Lasseman Johansson och Nihad Tule.

” – Vi tre började lära av varandra och satt tillsammans och lyssnade på techno. Adam Beyer, Cari Lekebusch, Jesper Dahlbäck,  Joel Mull och Alexi Delano var förebilderna och till en början ville vi inte ens göra något nytt utan vi försökte bara kopiera deras produktioner. Vi satt i våra studentrum och drömde om att ta över världen och pushade varandra till att göra saker och dom är fortfarande det bästa bollplanket och helt enkelt perfekt för att få snabb feedback.”

Nima är killen som funderar och i lugn och ro bestämmer sig för när produktionen är klar, det blir tydligt då hans första ep gavs ut redan 2004 tillsammans med Lasseman. Nu har precis hans åttonde ep Beat of life givits ut på Jesper Dahlbäcks skivbolag International Sound Laboratories, ISL.

Hur kom den här epn’ till?

Hela tanken kring epn kommer faktiskt från en ljudinspelning som jag fick av min kompis, som introducerade mig för techno, han hade spelat in hjärtslagen via ultraljud från barnet de väntar. Jag satt i studion då när jag fick det här och lyssnade på det och tyckte det lät grymt så där kom idén att jag skulle kunna göra en låt som kretsar kring det här ljudet.

Hur skulle du förklara din musikaliska idé? ” – Jag är ganska bestämd över hur jag ska låta och det finns säkert en röd tråd i det jag gör men det förändras hela tiden.Det skiftar från ep till ep det enda jag kan säga är att det innehåller mycket rytmer och ett gung som kan klara sig själv. Jag vill ha det ganska sparsamt och inte för mycket som händer i låten utan något som jag kan loopa och lägga på flera ljud och skivor ovanpå. Lite som ett liveset där jag kan bygga genom att mixa ihop många olika saker.Ofta tänker jag på vem som dansar till just den här låten och försöker föreställa mig hur det ser ut på klubben, vilka är där och vilken tid på dygnet är det.”